Hur går det för Anna?

Hur går det för Anna?

06.31 jag springer ut i becksvart mörker. Gatulampans ljus skapar reflektioner på den våta asfalten. Det är syrerikt i luften och mina andetag strömmar genom hela kroppen. Det är skönt att vara ensam ute, endast ett par tidiga cyklister möter jag på vägen. När jag tar svängen tillbaka märker jag att stigen är utan belysning. Allt blir svart runt mig och min kropp flyger framåt med steg som tar i marken utan ögats navigerande stödfunktion. Hela strandpromenaden springer jag utan att se var fötterna landar. Jag hör vattnets kluckande. Jag kan förnimma storleken på gruskornen under sulan. Det känns som om det går saktare men jag tittar på klockan när jag kommit hem och märker att det varit samma fart som vanligt. Kroppen tar sig fram i närvarande löpning. Den sista biten sicksackar jag genom de gamla tallarna i området. Rötterna under mig viskar välkommen.

Ett år till har gått och jag har inte varit ute på löprundor som första året då jag sprang 100 gånger. Det har blivit dryga hälften av det men jag började ju på gym. Så enligt mina noteringar har jag rört mig (promenader, simning, löpning, gymträning, dans, yoga) 5 dagar i veckan varav minst 2 varit konditionshöjande. Så nog håller jag vad jag lovat migsjälv. En helt naturlig anti-depressiv medicin.

Tro på dig själv!

Tro det eller ej, men visst sjutton var jag på väg till det bokade Performance Skill
-passet iallafall. Hade siktat in mig på ett konditionshöjande pass
på dagtid. Den molande huvudvärken med svagt illamående hindrade
mig inte, snarare hoppades jag nog på att de uppdämda energierna
skulle frigöras efter träningen. AAAH! Sommaren är på väg och
jag är galen som ska träna på självaste långfredag. Det är tyst
och öde på gatorna. Till min förvåning är det fullt med folk på
gymmet. Nästan så det känns trångt. Fortsätt läsa ”Tro på dig själv!”

Inre styrka

Några veckor av inåtvändande
funderingar. Jag vill bara vara mig själv. Inget hopp och skutt i
hurtfriska lokaler. Noggranna övervägningar, ska jag till gymet
eller blir det ett medveten-rörelsepass här hemma? Gymbesöken har
blivit färre. Det blir iallafall två konditionspass i veckan
eftersom jag är ute och springer när jag har lust, så jag
kompenserar. För att må bra. Psykiskt. Fortsätt läsa ”Inre styrka”

att gå till PT

Ni vet känslan av att åka till
bilbesiktningen. Onödigt ont är att vänta. Kommer jag bli
undersökt på cellulitnivå nu? Vad kan en personliga tränare finna
som jag inte redan själv vet om? Utsatt för en utomståendes
analys. Avgöra om jag är ett fall eller bara ett förfall. I vilket
fall, så var jag ganska förberedd inför mötet, med mina egna mål
formulerade i bakhuvudet. Fortsätt läsa ”att gå till PT”

Avstämning

Skönt att börja veckan med en avstämning. Möte med mig själv. Hur mår (hela) kroppen idag? Yinyogan är ett skönt pass med djupa stretchingar. Att ge efter och gå så långt in i all denna bindväv somhåller ihop kroppen, är nyttigt. Instruktören leder oss på en resa genom våra mest ihopsnörda kroppsdelar. Jag öppnar upp och låter gå. Släpper taget om det som håller mig tillbaka. Kommer i kontakt med känslor som ligger där i djupet av mig själv. Fortsätt läsa ”Avstämning”